SMS-lån slog igenom på den svenska marknaden i mitten av 00-talet och blev snabbt mycket populära. SMS-lån rör vanligen små belopp och man ansöker om lånet direkt i mobiltelefonen genom att skicka ett SMS till låneföretaget eller låneförmedlaren. Efter att den kreditbedömning gjorts får man snabbt svar, och om ens låneansökan blev beviljad sätts pengarna in direkt på det bankkonto man angivit.
SMS-lån finns numera också på internet
Nu för tiden måste man inte använda sig av SMS för att ansöka om ett SMSlån av den här typen. Väldigt många långivare som erbjuder lån av typen SMS-lån låter dig fylla i ansökan på internet om du så föredrar, vilket kan vara mer bekvämt än att skriva ett SMS. I vardagligt tal brukar den här typen av kortfristiga smålån kallas för SMS-lån även när inget SMS varit inblandat in ansökningsprocessen.
Problematiskt lånande
SMS-lån brukar karaktäriseras av korta löptider, vilket innebär att lånet ska betalas tillbaka snabbt. Vissa lån gör man inte ens avbetalningar på, utan hela beloppet – inklusive ränta och avgifter – ska betalas tillbaka som en klumpsumma på förfallodagen.
SMS-lån kan vara den perfekta lösningen när man tillfälligt behöver få tag på kontanter och vet att man kommer att kunna betala tillbaka hela lånet snabbt. Tyvärr är det många som inte betalar tillbaka sina SMS-lån i tid och därför drabbas av påminnelseavgifter, förseningsavgifter, inkassoavgifter, etc.
Både Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket har uppmärksammat att mängden obetalda SMS-lån är stort, och enligt en studie som publicerades av Kronofogdemyndigheten redan år 2007 är unga vuxna överrepresenterade i statistiken. Då visade Kronofogdens data att 40% av ansökningarna om betalningsföreläggande på grund av SMS-lån avsåg personer i åldersspannet 18-25 år.
Utökat konsumentskydd från september 2018
För att skydda konsumenterna har konsumentkreditlagen ändrats och dessa ändringar trädde i kraft den 1 september 2018. Ändringarna innebar att konceptet högkostnadskredit infördes i lagen och att det numera finns tak för hur mycket en högkostnadskredit får kosta i form av ränta och avgifter.
Istället för att ha några exakta siffror bygger lagen på att aktuellt ränteläge, så att den ska kunna fungera över lång tid. Det ränteläge som rådde då lagen trädde kraft den 1 september 2018 innebar att högkostnadskredit, under de förutsättningarna, definierades som en kredit där årsräntan ligger på 29,5% eller mer. Detta innebar också att räntetaket för högkostnadskrediter hamnade på 39,5% årsränta. Om du vill använda dig av lagen är det dock viktigt att du kontrollerar var gränserna ligger nu istället för att förlita dig på dessa äldre uppgifter.
Kostnadstaket för högkostnadskrediter innebär att en högkostnadskredit inte får kosta mer än lånebeloppet. Om lånebeloppet till exempel är 2 000 kronor ska låntagaren alltså inte behöva betala in mer än 4 000 kronor till långivaren (2000 kronor för att betala tillbaka lånebeloppet, och max 2 000 kronor i ränta och avgifter).
Anledningen till att det finns både ett räntetak och ett kostnadstak är att lagstiftaren inte ville göra det möjligt att kringgå räntetaket genom att ta ut höga avgifter.