Fascioliasis

Fascioliasis (även fasciolosis) är en parasitinfektion som orsakas av någon av medlemmarna i släktet Fasciola. Hos människor är oftast Fasciola hepatica det rör sig om, en parasit som på svenska heter stora leverflundran. På den här sidan kommer vi därför fokusera på fascioliasis orsakad av F. hepatica. Ett exempel på en annan Fasciola-parasit som också infekterar människor är F. gigantica.

Korta fakta om Fasciola hepatica

Domän Eukaryoter / Eukaryota
Rike Djur / Animalia
Stam Plattmaskar / Platyhelminthes
Klass Sugmaskar / Trematoda
Ordning Echinostomida
Familj Fasciolidae
Släkte Fasciola
Art Fasciola hepatica
  • Jämfört med de flesta andra inälvsparasiter har F. hepatica en mycket stor global spridning och ett mycket brett värdspektrum.
  • De viktigaste värddjuren för F. hepatica är idisslare, både vilda och tama.
  • F. hepatica är ett stort problem inom boskapsbranschen.
  • Denna parasit kan bli upp till 3,5 cm lång och 1,5 cm bred.
  • För att hålla sig fast och förflytta sig har parasiten en sugskål vid munnen och en sugskål på undersidan av kroppens mittparti.

Livscykel för stora leverflundranfasciolosis

  1. Den fullvuxna parasiten lever i gallgångarna hos ett värddjur, till exempel människa eller idisslare. Den livnär sig på blod och gallvävnad.
  2. Den fullvuxna parasiten lägger ägg i gallgångarna. (Uppemot 20 000 ägg per dygn under gynnsamma förhållanden.)
  3. Äggen når gallan och går därifrån vidare till tarmsystemet, och lämnar till slut värddjuret med avföringen.
  4. Nu krävs vatten + en temperatur på minst 10 grader C för att parasitens livscykel ska kunna fortsätta. Utan detta utvecklas och kläcks nämligen inte äggen. Om dessa krav uppfylls kläcks äggen inom 10-15 dagar.
  5. När äggen kläcks kommer det ut en slags larver. De kallas miracidier.
  6. Nu inträder nästa krav för att parasitens livscykel ska kunna fortsätta: miracidierna måste lyckas infektera en sötvattenssnäcka av rätt sort. Oftast är det Galba truncatula som infekteras, men det finns även vissa andra arter som fungerar som mellanvärd för F. hepatica.
  7. Inne i sötvattenssnäckan förökar sig miracidierna genom att bilda sporcyster. Detta är en form av asexuell reproduktion.
  8. Inuti sporcysterna finns germinalceller. Dessa utvecklas över tid till rediae.
  9. När rediae har omvandlats till frisimmande cerkarialarver lämnar de sötvattenssnäckan.
  10. Cerkarialarverna vill sätta sig fast på en vattenväxt, men ibland driver de omkring i vattnet ett tag innan de lyckas.
  11. När en cerkarialarv har satt sig fast på en vattenväxt kapslar den in sig och bilar metacerkarier.
  12. Metacerkarier befinner sig i ett slags viloläge och i detta skede av levnadsscykeln kan F. hepatica vänta mycket länge på att hamna i en lämplig värd.
  13. Nästa skede i livscykeln inträder när vattenväxten blir uppäten av en lämplig värd, till exempel människa, nötkreatur eller får. Inne i värden vaknar parasiten ur sitt viloläge och borrar sig igenom värdens tarmvägg.
  14. Parasiterna tar sig via tarmväggen till värdens bukhåla, och därifrån vidare till levern.
  15. I levern stannar parasiterna i uppemot tolv veckor och livnär sig på blod och levervävnad. Detta är ett farligt skede för värden som kan bli mycket sjuk om levern blir allvarligt skadad. Dödsfall kan inträffa, både hos människor och djur.
  16. Parasiterna lämnar levern och migrerar till värdens gallgångar. Det är först här som larverna utvecklas till fullvuxna parasiter. Precis som i levern livnär de sig på blod och vävnader, och kan orsaka skada. De fullvuxna parasiterna lägger ägg och livscykeln börjar om igen.

Var i världen kan jag smittas av stora leverflundran?

Stora leverflundran har rapporterats från över 50 olika länder, inklusive Sverige. Den förekommer på alla kontinenter utom Antarktis.

Stora leverflundran återfinns alltså i många olika delar av världen, men det innebär inte att fascioliasis är lika vanligt förekommande hos människor i alla dessa olika länder och regioner. I Sverige är det till exempel mycket ovanligt med diagnosen fascioliasis hos människor, trots att parasiten finns i vårt land. Data från år 2010 visar att av 95 000 testade kor hade 6% fasciolasis. Trots detta är sjukdomen ovanlig hos människor i vårt land. Exempel på länder där fascioliasis däremot är mycket vanligt hos människan är Egypten, Bolivia och Peru.

Värt att tänka på vad gäller F. hepatica är också att det kan vara stor variation inom ett land. I Sverige förekommer F. hepatica till exempel nästan bara i södra och mellersta Sverige, och då framförallt i djurtäta områden som får rikligt med nederbörd.

Finns det något vaccin mot fasciolasis?

Nej, det finns inte någon vaccin mot fasciolasis.

Hur smittas man av fasciolasis?

fasciolosis 1För människor är den vanligaste smittovägen att man äter råa växter som har parasiter (metacerkarier) på sig. Det rör sig framförallt om växter som växer i fuktiga förhållanden, till exempel musselblommor och vattenkrasse. Kombinationen fuktig miljö + gott om idisslande djur i området ökar risken för att det ska finnas parasiter på växterna.

Det förekommer också att personer smittas genom att få i sig vatten som det flyter omkring parasiter (metacerkarier) i. Detta är parasiter som ännu inte har hunnit sätta sig fast på någon växt. Man behöver inte få i sig stora mängder vatten för att bli smittad, utan det räcker med att till exempel äta grönsaker som sköljts av i vatten som innehåller parasiter.

En annan smittoväg är att äta otillräckligt lagat kött från ett infekterat djur. Levern innebär en extra hög risk eftersom parasiterna samlas där under det akuta infektionsstadiet. Medan de bor i levern är parasiterna inte i metacerkarit-stadiet av sin livscykel, men ändå kapabla att orsaka en infektion om man får i sig dem.

Att drabbas av fascioliasis

Exempel på symptom:

  • Avmagring
  • Anemi
  • Diarré
  • Håglöshet

De allvarligaste problemen brukar uppstå under den akuta infektionsfasen när parasiter tar sig in i levern och börjar äta levervävnad. De skador de orsakar under detta skede av sin livscykel kan innebära vävnadsdöd och blödningar, och levern kan bli så allvarligt påverkad att den slutar fungera som den ska. Fascioliasis kan då ha dödlig utgång.

Om man har vuxna parasiter i gallgångarna, det vill säga om infektionen har övergått från akut infektionsfas till kronisk infektionsfas, kan kroppen reagera genom att förtjocka gallgångarna (fibrös vävnad bildas vilket förtjockar dem) och detta leder i sin tur till sämre funktion. Vuxna parasiter i gallgångarna kan också göra att man drabbas av ödem och inflammationer där.

Behandling mot fascioliasis

I många länder är endast triklabendazol godkänt för behandling av fascioliasis hos människor, men till exempel nitroxynil, klosantel och oxyclozanide klarar också av att få stopp på F. hepatica.

Triklabendazol dödar både larver och fullvuxna parasiter.

Svampbehandling

Svampen Pochonia chlamydosporia förstör parasitens ägg, och studier på boskap har visat att kosttillskott innehållandes denna svamp är en effektiv metod i kampen mot fascioliasis. Än så länge är denna behandlingsmetod dock inte godkänd behandling av människor.