Turistmagsjuka

Turistmagsjuka är ett samlingsnamn för den magsjuka som kan drabba oss när vi besöker områden utanför vår hembyggd. Det kan dels handla om att vi utsätts för smittämnen vi inte är vana vid, dels om att vi utsätts för större mängder av smittämnen eftersom hygienrutinerna är annorlunda på platsen vi besöker.

Man behöver inte fara långt för att drabbas av turistmagsjuka. När Öland började bli ett populärt turistmål för fastlandssvenskar under 1800-talet rapporterade besökare ofta att de drabbats av ”ölandssjukan”. På kalkstensrika Öland ligger grundvattnet i karstbildningar, vilket innebar att dricksvattnet vanligen innehöll mer föroreningar än det dricksvatten hämtat från andra sorters akviferer som besökarna var vana vid från fastlandet.

magsjukaVad orsakar turistmagsjuka?

Det finns en lång rad patogener som kan ge magsjukesymptom, inklusive en hel del bakterir, virus och parasiter (inklusiv amöbor). Bakterier av typen campylobacter, shigella, salmonella och ETEC (Enterotoxinbildande E. coli) är några vanliga exempel.

Om man bara får en mild släng av upprörd mage under resan behöver det inte bero på att man infekterats av någon patogen, utan det kan vara magens reaktion på ändrade förhållanden. Under resor är det vanligt att vi äter annorlunda, ändrar våra sömnrutiner, dricker mer alkohol, blir uttorkade, och så vidare. Allt detta kan påverka magen.

Symptom

  • Diarré
  • Illamående
  • Kräkningar
  • Magsmärta
  • Feber
  • Muskelvärk

Vilka symptom man får beror dels på vad som orsakar magsjukan, dels på individuella faktorer. Personer med nedsatt immunförsvar löper större risk att drabbas av allvarliga symptom som kräver läkarvård.

Symptom på turistmagsjuka kommer ofta plötsligt.

Minska risken för turistmagsjuka

Olika patogener har olika spridningsvägar. Vissa sprids huvudsakligen via förorenad mat och dryck, men det finns också sjukdomar man kan drabbas genom andra smittvägar.

En viktig smittväg för vissa sortrs magsjuka är droppsmitta där patogenerna sprids från den sjuke i form av små droppar luften. Dessa droppar kan man få i sig direkt (inandning, droppar hamnar i ögonen, etc) eller så har man otur och vidrör en yta där de har landat tidigare. Det finns gott om patogener som kan överleva tillräckligt länge utanför människokroppen för att nästa person som rör vid ytan ska få dem på händerna och sedan infektera sig själv genom att klia sig i ögonen, äta mat med händerna eller dylikt.

Vissa parasiter som orsakar magsjuka lever i sötvatten och kan infektera dig om du badar i en sjö, kliver i en vattenpöl utan gummistövlar, etc.

Allmänna hygienrutiner

  • Tvätta händerna ordentligt med tvål och vatten innan du äter något.
  • Tvätt händerna ordentligt med tvål och vatten efter toalettbesök.
  • Tvätta händerna ordentligt med tvål och vatten när du rört vid människor eller djur.
  • Håll så stort avstånd som möjligt mellan dig och personer som hostar, spottar, kräks, etc.
  • Iakta god handhygien i övrigt. Det kan till exempel vara bra att ha som rutin att tvätta sig när man kommer hem till semesterbostaden efter att ha varit ute.
  • Handsprit dödar bara vissa patogener. Handsprit bör därför inte ersätta handtvätt. Vid en ordentlig handtvätt med tvål och vatten spolas patogener mekaniskt av från händerna.

Förebygg smitta via mat och dryck

Hur pass långtgående åtgärder det är rimligt att vidta under resan beror bland annat på vart man reser och hur det står till med den egna motståndskraften.

Här är några tips på förbyggande åtgärder:turistmagsjuka

  • Drick flaskvatten iställt för kranvatten. Kontrollera att flaskan är förseglad innan du öppnar den.
  • Skölj mat i flaskvatten. Detta gäller framförallt sådant som inte hettas upp tillräckligt innan man äter det, till exempel fruk och grönsaker.
  • Undvik isbitar om du inte är säker på att de gjorts på kranvatten.
  • Kontrollera att tillagad mat är tillagad hela vägen igenom. Även om du älskar blodig biff i Sverige kan det vara idé att undvika den typen av mat på resan. Mat som hettas upp till minst 70 grader C, hela vägen igenom, och sedan förtärs omedelbart är säkrare än annan mat.
  • Undvik bufféer och liknande där mat står framme i rumstemperatur. Dels utsätts buffématen för smittämnen från omgivningen, dels finns det tid för dessa smittämnen att växa till sig.
  • Undvik opastöriserade mejeriprodukter.
  • Frukt och grönsaker som skalas är vanligen säkrare än sådant man äter (rått) med skalet på.
  • Lyssna på dina instinkter. Om du till exempel tycker att maten luktar misstänkt eller att salladen ser ledsen ut, avstå från att äta den. Det är lätt att slå bort sina instinkter med tankar som att ”det är nog såhär den här exotiska maträtten ska lukta” eller ”när man reser måste man våga lite mer”, men vårt smak- och doftsinne har utvecklats för att skydda oss mot smitta och bör tas på allvar.

    Situationen är givetvis annorlunda om man till exempel vet att durianfrukten ska lukta som den gör och att det inte är ett tecken på att den är dålig.

Öka din motståndskraft

Eftersom vårt allmäntillstånd spelar roll för vår motståndskraft är det bra att redan innan resan göra sådant som främjar detta, till exempel sova tillräckligt mycket, äta en bra kost och röra på sig i vardagen.

Antibiotika kan göra att vår naturliga bakterieflora slås ut, vilket ökar risken för att kroppen ska infekteras av sjukdomsalstrande patogener. Det är till exempel lättare för svampar och bakterier att växa till sig i matsmältningssystemet eller på våra slemhinnor när en antibiotikakur har slagit ut de ”snälla” bakterier som normalt bor där.