Enligt Världshälsoorganisationen finns det ungefär 350 miljoner människor världen över som är infekterade med hepatit B viruset. Vanligast är sjukdomen i Afrika, samt i delar av Asien och Sydamerika. Hepatit B är också vanligt i norra Kanada och i Alaska, USA.
Vad är hepatit B?
Hepatit B är en leverinflammation som orsakas av hepatit B viruset (HBV). Detta virus tillhör familjen Hepadnaviridae och släktet Orthohepadnavirus.
Hepatit B viruset kan orsaka både akut leverinflammation och kronisk leverinflammation.
- Om man smittas av viruset som vuxen är risken för att utveckla kronisk leverinflammation ungefär 5%.
- Om man smittas av viruset innan 5 års ålder är risken för att utveckla kronisk leverinflammation mycket högre än om man smittas när man är äldre än så. Den som smittas av HBV som nyfödd har 90% risk att utveckla kronisk leverinflammation. För den som är i ettårsåldern vid smittotillfället är risken ungefär 50% och för den som är 2 år – 4 år är risken ungefär 20%.
- Man kan ha kronisk leverinflammation utan att ha några symptom. Man kan smitta andra även när man är symptomfri.
- Kronisk leverinflammation orsakad av HBV ökar risken för en lång rad allvarliga hälsoproblem, inklusive levercancer och skrumplever. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) avlider cirka 60 000 personer varje år i sviterna av hepatit B.
Kronisk Hepatit B behandlas med antivirala läkemedel.
Det är viktigt att inte belasta levern i onödan under pågående infektion.
Hepatit B räknas som en allmänfarlig sjukdom och är anmälningspliktig enligt den svenska smittskyddslagen.
Att vaccinera sig mot hepatit B
Det går att vaccinera sig mot enbart hepatit B, men det är vanligare att man väljer ett kombinationsvaccin som ger skydd mot både hepatit A och hepatit B.
Vaccination av vuxna
- Vaccinet injiceras i överarmen.
- För att få livslångt skydd krävs tre doser. Det ska gå en månad mellan första och andra dosen, och fem månader mellan andra och tredje dosen. Med detta schema uppnås en skyddseffekt på över 90%.Din läkare kan anpassa schemat något för att det ska passa ihop med rekommendationen för hepatit A-vaccination om det är så att du vaccineras med kombinationsvaccin.
- Om du tar tre doser med kortare intervall än ovanstående (till exempel för att avresedagen ligger nära i tiden) bör du komplettera med en fjärde dos vaccin för att få livslångt skydd. Den fjärde dosen ska ges 12 månader efter tredje dosen.
- Om du bara hinner ta två doser vaccin innan avresan är du skyddad under en kortare period.
- Att vaccinera sig mot hepatit B rekommenderas även om man är gravid eller ammar.
Vaccination av barn
- Barn kan vaccineras mot hepatit B redan som nyfödda. (En kvinna med hepatit B kan smitta sitt barn i samband med förlossningen, och man ger därför det nyfödda barnet färdiga antikroppar eller vaccinerar det om man vet att mamman är smittad.)
- Små barn injiceras i låret, större barn i överarmen.
- Barn upp till 15 års ålder brukar få ett livslångt skydd mot hepatit B redan efter två doser vaccin, förutsatt att doserna ges med rätt intervall.
Exempel på biverkningar från vaccination mot hepatit B
- Rodnad i injektionsområdet
- Svullnad i injektionsområdet
- Smärta i injektionsområdet
Ovanstående biverkningar brukar gå över inom några få dagar.
Bör jag vaccinera mig mot hepatit B?
Hepatit B förekommer världen över, men andelen av befolkningen som är smittad är mycket högre i vissa områden än i andra. Man räknar med att det finns ungefär 350 miljoner människor som är infekterade av HBV. Av dessa lever ungefär 120 miljoner i Kina, 40 miljoner i Indien och 12 miljoner i Indonesien.
Hepatit B är vanligt i delar av Asien, Afrika och Sydamerika. I USA är sjukdomen jämförelsevis ovanlig, om man undantar Alaska där hepatit B är mycket vanlig. Även norra Kanada har höga siffror vad gäller förekomsten av hepatit B. I Europa är hepatit B vanligare i Sydeuropa och Östeuropa än i Västeuropa. Polen och Ryssland är två exempel på länder med jämförelsevis hög förekomst av hepatit B.
Jämfört med hepatit A är det svårare att bli smittad av hepatit B eftersom det krävs att man kommer i nära kontakt med smittad kroppsvätska. Även om man inte har några planer på att ha oskyddat sex, dela sprutor eller tatuera sig under sin semesterresa kan det ändå vara idé att vaccinera sig mot hepatit B eftersom man kan utsättas för smitta på grund av oförutsedda händelser, till exempel en bilolycka och efterföljande sjukvård.
Generellt brukar man rekommendera vaccination om man ska tillbringa minst 3 veckor i ett område där hepatit B är vanligt. Om man tänker återvända upprepade gånger till sådana områden kan det vara idé att vaccinera sig även om varje enskild vistelse är kortare än 3 veckor. Det samma gäller om man har planer på att ägna sig åt aktiviteter som ökar risken för att man ska behöva sjukvård, eller om man har något underliggande hälsoproblem som gör att risken för att man ska behöva begagna sig av den lokala sjukvården ökar.
Att vaccinera sig efter smittotillfället
Om du misstänker att du kan ha utsatts för HBV-smitta bör du omedelbart uppsöka sjukvården för att vaccineras mot hepatit B. Vaccinationen ger nämligen bra skydd även om det dröjer upp till 48 timmar mellan smittotillfället och vaccinationstillfället. Du kan även behandlas med färdiga antikroppar mot HBV.
Hur smittar hepatit B?
Hos en smittad person finns hepatit B viruset i blodet och i en del andra kroppsvätskor. Den vanligaste smittvägen för hepatit B är att man får blod eller könsvätska från en infekterad person in i blodet, på en slemhinna eller på skadad hud. Observera att ögats bindhinna är en slemhinna och att det alltså är möjligt att smittas genom att få viruset i ögonen.
Att ha skadad hud ökar risken för att man ska smittas av hepatit B om man utsätts för smittämnet där. Det kan till exempel röra sig om herpessår, rivsår, skavsår, skrapsår och brännskador.
En vanlig smittoväg för hepatit B är vaginalt, analt eller oralt sex, eller andra former av sexuell aktivitet där viruset får en chans att nå blodet, någon slemhinna eller skadad hud. Kondom ger inte ett hundraprocentigt skydd. Det är inte ovanligt att små sprickor i huden uppstår vid samlag utan att man märker av det och sådana sprickor kan öka risken för smitta.
Andra exempel på situationer där smitta kan ske är när mer än en person använder samma tandborste, rakhyvel, injektionsnål eller liknande. Vid tatuerings och piercing kan smitta ske om förorenade redskap används till mer än en person.
Man kan bli smittad i samband med olyckor och överfall, till exempel vid bett eller om man får en smittad persons blod i ögonen, näsan, munnen eller där ens hud är skadad.
Sjukvård i länder med undermåliga säkerhetsrutiner är en riskfaktor, särskilt om man får en blodtransfusion.
En gravid kvinna som är infekterad kan smitta barnet i samband med förlossningen.
HBV smittar inte via urin, avföring, tårar, snor eller kräkningar – såvida de inte är uppblandade med kroppsvätskor som innehåller viruset. Blodblandade kräkningar utgör till exempel en risk.
Symptom på hepatit B
Exempel på symptom på akut hepatit B
- Trötthet
- Aptitlöshet
- Illamående
- Kräkningar
- Feber
- Gul hud
- Gula ögonvitor
- Kittfärgad avföring
- Mörkfärgad urin
- Hudklåda
- Magsmärta
- Muskelsmärta
Övrig info
- Inkubationstiden är vanligen 60 – 150 dagar.
- Det är vanligt att en smittad person inte får några symptom alls i den akuta fasen av hepatit B.
- Endast 5% av de som smittas som vuxna utvecklar kronisk hepatit B. För den som smittas som barn är risken högre.